Aspartam vs. Stevia

Aspartam vs. Stevia

Nu när jag kör med LCHF har jag ju börjat utesluta socker och det blir så tydligt hur många livsmedel som faktiskt innehåller socker. Men att socker inte är bra för oss är inget nytt under solen – i stället tänkte jag skriva lite om två sötningsmedel. Du känner säkerligen igen båda två, stevia och aspartam.

Stevia – växt och sötningsmedel

Stevia är något som har blivit hett de senaste åren och det är en växt. Dess latinska namn är Stevia rebaudiana L. I växten finns det söta ämnen som kallas för steviolglykosider och dessa är runt 300 gånger sötare än vanligt socker. Stevia odlas i Sydamerika.

Det som är bra att veta är att stevia är själva växten medan steviolglykosider alltså är de söta ämnen som man utvinner. Växten i sig är inte tillåten att säljas som livsmedel eller som en del i en produkt i EU – varken färsk eller torkad. Men steviolgykosider däremot är tillåtet att använda som tillsats. Du känner igen den på E960. Dock ska det tilläggas att sötningsmedlet enbart får användas i begränsad mängd.

Anledningen till att stevia som växt inte har godkänts i EU har att göra med att den inte har blivit tillräckligt testad och undersökt – sedan ska produkten också genomgå en säkerhetsprövning av myndigheterna i något av EU:s medlemsländer.

Aspartam – två aminosyror

Ett annat väldigt vanligt förekommande sötningsmedel i livsmedel i dag är kanske som bekant aspartam. Du känner igen tillsatsen i innehållsförteckning på E951. Det här sötningsmedlet är lanserades 1965 men det dröjde faktiskt fram till 1980-talet innan aspartam till slut nådde den svenska marknaden. Aspartam är 100 till 200 gånger sötare än vanligt socker så det behövs bara en liten dos för att det ska bli sött.

Var hittar du aspartam? Några exempel på livsmedel som innehåller sötningsmedlet är:

  • Glass
  • Godis
  • Frukostflingor
  • Läsk
  • Kosttillskott

Så vad består aspartam av?

Det är de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra som tillsammans bildar aspartam. När sötningsmedlet bryts ner i magsäcken och tarmkanalen i kroppen bildas bland annat metanol. Aspartam har ju varit i hetluften under lång tid och det är få tillsatser som har undersökts så mycket som det här sötningsmedlet. Något som har framkommit då är att hjärnans funktioner kan påverkas i samband med för mycket aminosyror – även aminosyrorna i aspartam. Då ska också noteras att det är en mycket större mängd aspartam än du får i dig via sötade livsmedel.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *